Vanliga begrepp inom arbetsterapi
På denna sida hittar ni ett urval av vanliga begrepp som en stöter på inom arbetsterapin. Specifika begrepp för olika diagnoser, sjukdomstillstånd eller interventioner nämns inte.
ADL/Aktiviteter i dagliga livet
AKK
Aktivitet
Aktivitetsbalans
Aktivitetsbegränsning
Aktivitetsdeprivation
Aktivitetshinder
Aktivitetsmönster
Aktivitetsrättvisa
Aktivitetsträning
Aktivitetsvetenskap
Arbete
Arbetsterapeut
Arbetsterapeutisk bedömning
Arbetsterapeutiska åtgärder
Arbetsterapi
Bedömning
Bostadsanpassning
Bostadsanpassning intyg
Bostadsanpassnings bidrag
Delaktighet
Delaktighetsinskränkning
Fall
Funktionshinder
Funktionsnedsättning
Funktionsvariation
Färdigheter
Förebygga
Förflyttning
Görande
Handlingsförmåga
Hjälpmedel
Hjälpmedel för dagliga livet
Hjälpmedel för vård och behandling
Hälsa
I-ADL
Intervention
Intyg
Kognition
Kommunikation
Kompetens
Kompetensutveckling
Kulturell kompetens
Livskvalitet
Medicinteknisk produkt
Meningsfulla aktiviteter
Meningsfullhet
Miljö
Miljöhinder
Motivation
Observation
Omgivning
P-ADL
Prevention
Rehabilitering
Rehabiliteringsplan
Rehabiliteringsvetenskap
Resurser
Risk
Roller
Sysselsättning
Vanor
Välbefinnande
Åtgärd
Aktiviteter i dagliga livet eller Allmän daglig livsföring. ADL menas med de aktiviteter som regelbundet utförs i ens hem. Samt syftar till grundläggande aktiviteter som en individ måste behärska för att kunna ha ett självständigt vardagsliv. Aktiviteterna kan göras själv eller med stöd av annan.
Alternativ och kompletterande kommunikation. Används för att ge alla människor en möjlighet att uttrycka sig.
Att göra något. Aktivitet är den
typ av görande som kulturen och/eller samhället generellt
benämner människans görande.
Aktiviteter beskrivs utan att relatera
till en specifik person eller miljö.
Ett samspel mellan olika aktivitetsområden i livet. En balans mellan vila och aktivitet.
Svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter.
Ett tillstånd där en eller flera personer inte har möjlighet att utföra meningsfulla aktiviteter, eller att vara delaktiga i samhället på grund av externa hinder i miljön. Begreppet är kopplat till aktivitetsrättvisa.
Olika förnimmelser som skapar hinder i utförandet av en aktivitet. Detta kan till exempel vara en subjektiv känsla, somatisk/psykisk sjukdom eller utformning av miljö.
Beskriver hur personens dagliga aktiviteter struktureras i tiden. Strukturen tydliggör den tid personen spenderar inom olika aktivitetsområden samt frekvens, duration och sekvenser för aktiviteter.
Innebär att alla har rätt till att utföra aktiviteter som är meningsfulla för hen och som får hen att känna ett välbefinnande.
Arbetsterapeutiska interventioner som är utformade till en specifik aktivitet för att kompensera, förbättra eller bibehålla ens aktivitetsförmåga.
En forskningsgren som ligger nära arbetsterapi och som fokuserar på fördelarna med att vara produktiv, social och fysisk aktiv.
En betald eller obetald aktivitet som bidrar till uppehälle och har kulturell betydelse för arbetstagaren. Kan även innebära att ha en viss funktion i samhället och försörja sig själv eller sin familj.
En person som arbetar med individer eller grupper för att förebygga, lösa och mildra de begränsningar som en sjukdom eller skada kan innebära i vardagen. Arbetsterapeuten tränar patienter/klienter till att klara eget boende, att få en aktiv fritid, och att klara av skola och arbete.
Att genom insamling av fakta genom t.ex. arbetsterapeutiska bedömningsinstrument komma fram till ett korrekt påstående eller att göra en korrekt värdering. Bedömningen kan vara strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad. Bedömningen kan genomföras muntligen eller genom observation.
De åtgärder och interventioner en arbetsterapeut använder som grundar sig i beprövad erfarenhet, god kompetens och i delaktighet med patienten
Den vetenskap som studerar människans förmåga att utföra arbetssysslor eller andra aktiviteter i vardagliga livet, framför allt vid skada, sjukdom eller annan funktionsnedsättning.
Att genom insamling av fakta komma fram till ett korrekt påstående eller att göra en korrekt värdering.
Behovsprövad anpassning av en ordinär bostads fasta funktioner för att bibehålla eller öka självständighet för en person med funktionsnedsättning.
Ett intyg från t.ex. arbetsterapeut som visar en koppling mellan funktionsnedsättning och de åtgärder som är nödvändiga att utföra.
Ett kommunalt bidrag för dig som har en funktionsnedsättning och ansöker om att få göra ersättning för nödvändiga anpassningar av bostaden ska kunna fungera i det dagliga livet.
Ett sammanfattande begrepp som innebär att den enskilde ska ha inflytande över sin egen vård och omsorg samt ha inflytande i samhället i stort och i olika samhällssfärer.
Problem som en person kan uppleva i engagemanget i livssituationer
En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol.
Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Innebär att alla människor har en egen uppsättning förmågor, oförmågor, styrkor och svagheter. Funktionsvariationer är avvikelser från normen gällande fysisk, psykisk eller kognitiv funktion. Således inte alltid en "funktionsnedsättning".
Personlig förmåga att med hjälp av kunskap, erfarenhet och rent kroppsliga/psykiska /sociala egenskaper kunna utföra en viss handling.
Verka för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem.
Rörelse eller förmåga att röra sig från en plats till en annan, samt förmåga att ändra kroppsställning.
Ett mer generellt begrepp av ordet Aktivitet i en specifik miljö. Görande används för att få en vidare beskrivning av någons dag, istället för aktivitet som är mer specifik uppgift.
Ens förmåga att tänka ut, planera och utföra en handling. Också kallad exekutiv förmåga.
Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken funktionsförmåga personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas.
Individuellt utprovad produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning.
Förskriven medicinteknisk produkt som syftar till att kontrollera, bibehålla eller förbättra ett medicinskt tillstånd och som är avsedd att kunna användas utan hälso- och sjukvårdsutbildning
Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada.
Instrumentell ADL (aktiviteter i det dagliga livet) handlar om aktiviteter som en utför för att klara sitt boende. Till exempel laga mat, städa, tvätta, handla, strukturera vardagen, tidsuppfattning med mera.
Åtgärd för att förbättra, förändra eller kompensera en funktionsförmåga.
Ett dokument som intygar en viss fakta eller sakförhållande. Grunden till fakta ska vara t.ex. en redovisning av fynd, tolkningar eller åtgärdsförslag.
Förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem, använda siffror och språk med mera.
En överföring av information från en person till en annan. Kommunikation kan ses som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift, tecken eller annan form av alternativ kommunikation.
Ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Att ha kompetens menas att det finns en adekvat förmåga till handling i ett specifikt sammanhang.
Handlar om att utveckla de kunskaper och färdigheter som uppnåtts genom både personlig utveckling och karriär.
Ens förmåga att på ett effektivt sätt kunna samverka med människor oavsett vilken kultur de härstammar från eller vilka socioekonomiska bakgrunder de har.
Individens uppfattning av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. Det är definitionsmässigt en personlig upplevelse som påverkas av förändringar i livssituationen och som varierar med tiden.
Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller kontrollera befruktning.
Aktiviteter eller sysselsättning som skapar en känsla av meningsfullhet.
Innebär att människan upplever att livet har en mening, men också delaktighet och sammanhang, samt en känsla av att kunna påverka en situation. Meningsfullhet påverkas bland annat av social och kulturell miljö och utgår ifrån en människas egna önskemål.
Omgivningsfaktorer så som kulturell miljö, social miljö, fysik miljö och politisk/ekonomisk miljö som kan påverka en persons möjlighet till att utföra en aktivitet.
Utformning av kulturell miljö, social miljö, fysik miljö och politisk/ekonomisk miljö som förhindrar utförande av en eller flera aktiviteter
En viljekraft vilket påverkar människans aktivitetsutförande. Viljekraften kan beskrivas som en känsla av betydelse, glädje och tillfredsställelse vid utförandet av en aktivitet samt upplevelsen av personlig kapacitet för utförandet.
Genom iakttagelse, samtal eller annan inhämtning av kunskap genomföra en undersökning för att fastställa fakta. Till stöd i observationen kan arbetsterapeuter använda sig av strukturerade bedömningsinstrument
Utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar
Personlig ADL (aktiviteter i det dagliga livet) är aktiviteter som tillgodoser grundläggande personliga behov i hemmet. Till exempel äta, dricka, klä på sig, toalettbesök, personlig hygien med mera.
De aktiviteter som syftar till att sköta sin personliga hygien, ta hand om sin kropp och kroppsdelar, att klä sig samt att sköta sin egen hälsa.
Delas upp i "primär" och "sekundär". Primärprevention är förebyggande åtgärd för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Sekundärprevention är förebyggande åtgärd för att - i tidigt skede förhindra en negativ utveckling av fysiska, psykiska eller sociala problem, - förhindra återinsjuknande i tidigare genomliden sjukdom eller - förhindra att latent sjukdomstillstånd utvecklas till kliniskt fastställd sjukdom.
Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Vård- och omsorgsplan som beskriver rehabilitering för patienten.
Vetenskapen kring hur arbetslivet och samhället kan anpassas och individen rustas så att hälsa främjas, ohälsa förebyggs och att de som ändå drabbas av sjukdom eller skada får en väl fungerande rehabilitering.
De olika egenskaper, möjligheter, förmågor eller stöd från andra som personen kan ha och som kan bidra till att personen uppnår bästa möjliga hälsa.
Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa.
En roll är det sociala beteende som förväntas av en individ utifrån dess sociala position inom en viss social kontext.
Antingen anställd, egen företagare, oavlönad medhjälpare i företag tillhörande medlem av samma hushåll, eller deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program.
Förvärvade eller inlärda handlingssätt som regelmässigt uppvisas.
Ett tillstånd där en upplever sig ha god hälsa och må bra. Begreppet påverkas således av vilken definition av "hälsa" en använder sig av
En målinriktad handling. Något som
görs för att rätta till ett fel eller avhjälpa ett problem